Klappar och julmat
Känner du julstress? Mycket du ska hinna med ännu? Är klapparna fixade? Ordet julklapp är för övrigt ett intressant ord, har du tänkt på dess ursprung? Varför säger vi julklappar? Det var en gång i tiden ett folkligt bruk att under jultiden klappa eller banka på dörren och slänga in diverse “gåvor”, ofta skämtsamma sådana och ofta gjorda av till exempel halm. Det som tidigare varit ett harmlöst agerande har blivit en kostsam tradition. Hur är det, känner du julskam?
På tv:n berättade de om att det finns julgranar att hyra. Granar som växer i stora krukor, som man kan hyra år efter år om man vill. En enklare gran till ett billigare pris, eller en dyrare om man så vill. På radion var det skinktema. Skinka kan man ha gemensamt med flera familjer. Det finns folk som köper en skinka tillsammans och så samlas man kvällen innan julafton och steker den tillsammans. Man äter och umgås tillsammans och det som blir över delar man på till julafton. Ofta räcker det till alldeles utmärkt. Lite fascinerad är jag över vad jag såg och hörde. Matlag överlag är ju en alldeles utmärkt idé. Sådant borde ju utnyttjas i mycket större utsträckning.
Vi har inte planerat julmenyn ännu, men som det ser ut nu, kanske det inte blir så traditionellt. Eller lite traditionellt varvat med nya idéer. Älskar alla sorters röror och all tänkbar plockmat, så på vårt julbord finns åtminstone sådant representerat.
Vårt julbord julen 2018.
Det blir mycket mat. Även om jag tycker att man alltid gör sig förtjänt av god mat, är väl nog julen den stora mathögtiden. Då ska man få äta gott och just så mycket så att man känner sig lycklig. Resterna skall inte heller glömmas. Av rester kan ju skapas fantastisk mat, så underskatta dem inte.
Julgodis skall jag också göra. Det hör till våra traditioner. Butikshyllorna dignar av choklad den här tiden på året, men de hemmagjorda pralinerna gillar jag mest. Får se vad jag hittar på i år.
Men vet ni, jag tror det blir en riktigt god jul.
